söndag 26 september 2010

Barnskrift

Nu - som omväxling en bild från i somras. Fyraåringen lärde sig plötsligt skriva utan att vi hade en aning om att han hade kapacitet för det. Han knäckte helt enkelt koden innan han kunde alla bokstäver och kom och frågade efter hur olika ljud såg ut. Storasysters inflytande gör att han lär sig allt möjligt förvånansvärt snabbt. Hon undervisar inte honom, utan han ser och hör allt hon gör och lär sig av det. Bilden kommer från när han skrev ett brev till en ny kompis som han träffade på familjelägret vi var på i somras. Tyvärr fotade jag inte när han var klar med det.

Man börjar alltså läsa nerifrån...

måndag 20 september 2010

Tranor i tusental

På lördag kväll fågelskådade vi i en och en halv timme. Tusentals tranor fick vi se. En fantastisk naturupplevelse att se tranorna lyfta från sin matplats här i byn och flyga iväg till sovplatser ute i skärgården. Nya flockar i olika formationer kom hela tiden. Solen började gå ner. Vi avslutade med kvällsmål i skymningen bland tranåkrarna. Tyvärr ger fotografierna inte rättvisa åt upplevelsen, men vi fick i alla fall något minne av kvällen.


Storasyster hade sin vana trogen utrustat sig med papper och penna för att kunna skriva upp arterna vi såg, trots att det bara blev två den här gången.


Plog med knappa åttio tranor


Drygt 130 tranor bildar en vacker formation



Skymningsflykt

De sista som vi hann se flyga över det höstiga jordbrukslandskapet

lördag 18 september 2010

På ridtur

Barnen har fått vara på ridtur hos vår snälla grannflicka. Själv hann jag tvätta nedre våningens fönster från utsidan under tiden. I omväxlande väder - regn och solsken. 12 x 6 = 72 rutor. Ibland går saker och ting snabbare än man tror... Fast oftast är det tvärtom, åtminstone för mig.


Oj, vad det var spännande och roligt! När får vi rida nästa gång?

onsdag 15 september 2010

Plåtugn

Eldstäder i gamla hus är intressanta (i och för sig i nya hus också). Otroligt att man i långa tider har värmt upp stora ytor tack vare dessa. Vilket jobb med all ved! Vi har bergsvärme i vårt hus, men använder våra eldstäder flitigt under vinterhalvåret. Tänkte skriva lite om dessa här framöver.

Vår hittills enda eldstad i övre våningen är en s.k. plåtugn. Plåtugnen stod i ett annat hörn i samma rum på ungefär samma plats före renoveringen, men saknade ordentligt fundament undertill och kunde ha rasat igenom golvet när som helst. I renoveringen åtgärdades detta, innandömet murades om och "plåtskalet" målades vitt. För att inte färgen skulle börja gulna använde vi vattenbaserad färg. Oljan i oljefärg börjar gulna när man eldar och färgen värms upp. Vår plåtugn har åtminstone hittills hållit sin färg.

När jag idag ser luckorna på plåtugnen ångrar jag igen bittert att vi inte var mer ihärdiga då vi sökte gamla luckor till den nya rörspisen vi har i nedre våningen. Vi hittade inte vad vi sökte och beställde nya, och de är förstås inte på långt när lika fina som de här. De här hade ytrostat ordentligt (se före-bilden) men blev som nya efter putsning med kromputsmedlet Autosol (tänkt för bildelar). Stegen som syns på bilden var för övrigt en av de få användbara saker som fanns i huset när vi köpte det.
Vår plåtugn står i vårt lilla sovrum, som förutom plåtugnen endast inrymmer vår sång och en väggfast skrubb med draperi istället för dörrar (för att minimera trängseln). För tillfället är rummet trots det lite trångt och övermöblerat p.g.a. spjälsängen som vår 1-åring sover i. Eftersom rummet är litet och sängen tar upp så stor plats var det svårt att få till ett bra foto över helheten (någon annan skulle säkert ha lyckats bättre...).

Rekommenderar starkt denna typ av eldstad, de finns ju också att fås som nya. Nedan ännu lite detaljer från övre delen:

En liten utmaning till andra bloggare, både renoverare och ni som bor i nybyggen: skriv gärna om era eldstäder, det börjar ju vara aktuellt nu. Jag återkommer inom kort till våra övriga.

torsdag 9 september 2010

Små solar


Jag är egentligen inte så förtjust i gult, men dessa skönheter kan man ju inte motstå! Det har känts som vardagslyx att kunna portionera ut solrosor i kannor och flaskor här hemma den senaste tiden. Tack till mamma och pappa som haft med sig dem!
Dörren till höger om solrosorna är vår köksdörr. Det står fortfarande B2 med svart krita på den (STORT). När vi tog bort dörrarna och märkte dem med krita för fem år sedan trodde vi knappast att de fem år senare fortfarande skulle vara orenoverade. Kanske vi nöjer oss med att försöka få bort B2 och tar renoveringen om några år. Eller så fortsätter vi som hittills: Täcker över det mesta med en för säsongen passande krans...
Ett litet tillägg till förra inlägget: hoppas att ingen tog illa upp när jag skojade om medelåldern. Jag har faktiskt ingen åldersnoja, det handlar mest om att jag ständigt förvånas över hur snabbt tiden går. När jag var högstadieelev och många ville vara äldre än de var, var jag nöjd över att inte vara äldre än vad jag var. Och nu är jag riktigt nöjd med att vara just 33. Men jag har inte riktigt koll på när man är medelålders. När man är 30? 40? 50?
Och varför ska det vara så omöjligt att få till stånd en tom rad mellan varje stycke i inlägget?? Grrrrr!

söndag 5 september 2010

I svampskogen

Förra söndagens svamputflykt var så lyckad så vi bestämde oss för att göra om det idag. Vi har turen att ha en riktig "trollskog" nästan precis bakom huset. I en backe som sluttar ner mot en äng har vi fått lov av skogsägaren, som är vår granne, att ha en grillplats. Där satt vi också idag och hade en skön paus med utsikt över ängen där grannflickans hästar betade. Skogen bjöd på allt möjligt vackert.


Lite av innehållet i svampkorgen, bl.a. apelsinsopp, citrongul slemskivling, karljohan och sandsopp.


Höstig färgprakt

En flicka som gillar att både plocka och äta svamp!

Den citrongula slemskivlingen imponerade på de små plockarna

Inte illa att få sitta och betrakta grannflickans betande hästar när man tar muffinspaus
Konstigt hur tillfredsställande det kan vara att få äta en söndagsmiddag med älgfilé som A har varit med och jagat, egenplockad svamp, egenodlad potatis och glass med blåbär som barnen plockat i en burk vi råkade ha med oss idag. Kanske det har med åldern att göra? Ett tecken på att vi närmar oss medelåldern ;) (hur den nu sen definieras, har ingen aning)?